<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0">
<channel><generator>iloblog 1.0</generator><title>Hovawart Feed</title><link>http://hoffe.explomotion.com/</link><description>&lt;b&gt;&lt;a href=&quot;http://hoffefoto.explomotion.com/&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Till fotoalbumet&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;&lt;a href=&quot;http://www.hasslehoffs.com/gaia..htm&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Här&lt;/a&gt; kan ni följa Limes kompisar Gaia &amp;amp; Nala!&lt;br/&gt;&lt;/b&gt;</description><item><title>....ge mig kraft...</title><link>http://iloapp.explomotion.com/blog/hoffe?Home&amp;post=46</link><description><![CDATA[  Tidigare under veckorna har det inte hänt så mycket. Eller
jo det har det kom husse på och därför blir det ett eget inlägg. Hon har käkat
en eller två stenar men ingen av dem har gjort någon inverkan, fram tills igår(men
mer om det längre ner i texten).  

 En morgon låg hon med en konstig toarulle. Det visade sig
vara ett halvt lysrör som hon käkat upp. Husse fick börja morgonen med att
plocka ut glas från hennes mun, kul. 

  Det "bästa"
hon har lyckats med den senaste tiden var en lugn lördag då hon var bunden i
trädgården i en kedja som satt fast med en karbinhake i hennes halsband. Plötsligt
hör vi ett tjut och vi springer ut för att hitta Lime inlindad med kroppen och
ena bakbenet i kedjan. Vid en närmare titt så hade hon dessutom lyckats
(förmodligen kliat) upp karbinhaken med höger bakben och pierca sig genom huden
in bakom och runt hälsenan men inte ut på andra sidan. Dessutom var linan spänd så hon låg i princip
och stöp sig själv med sin piercade hälsena. Det tog ett tag innan vi visste
vad vi skulle göra men tillslut fick vi av halsbandet och sen kunde Lime lägga
sig ner på sidan medan vi lindade av kedjan från benen. Sen var det bara piercingen kvar, uhhhhhhhh. Husse utnämnde sig till piercingexpert och medan matte höll den lilla "punk-rockaren"
stilla. Det var inte lätt och eftersom det inte kom något blod så var aldrig en svimning aktuell för husse. Efter ett tag sa det "dong" och hälsenan
var åter fri.       Nu var det bara att lirka ut den genom hålet i huden igen.. Det
var lite som att fiska men det var en hund på kroken istället för en fisk. Det
tog inte många sekunder förrän haken var ute igen och efter ytterligare några
sekunder när Lime var lugn så släppte vi henne. Efter några steg gick hon som vanligt igen och eftersom vi hade besök som skräckslaget stod och tittade från
matsalen så blev de väldigt intressant för Lime som glömde bort vad som nyss
hade hänt. 

 Nu till dagens event och varför jag är uppe kl 06 en lördag.
Det var nämligen såhär att jag var sjuk och hemma från jobbet i torsdags. Jag
mådde inte alls bra och när jag skulle gå ut med Lime på morgonen så började
det att spöregna. Jag tänkte att hundjäv**** är över ett år och kan för *** gå
ut och göra sina behov utan att jag står bredvid, men NEJ. Jag kolla de vad hon
gjorde genom fönstret och får se att det "maldes sten" som aldrig
för. AAAAhhhhhhhhhh why god why!??! 

 På med regnkläder, utan strumpor i dojorna och ut
i ösregn :(. När det är det första man gör när man vaknar och dessutom är sjuk
är det inte kul.  

 Jag får hunden att sluta och vi går lite i trädgården men
hon gör ingen business så vi går in igen samtidigt som jag lovar mig själv
att det är sista gången jag går med henne med mindre än 4 timmars mellanrum
oavsett om hon har gjort det hon ska eller inte gången innan. Två timmar senare var det dock dags att gå ut igen..... Igår fredag, dagen efter allt detta så kom morgonmaten upp igen och hon började pipa lite smått och då visste vi att det var stenarna som inte låg rätt. Hon käkade knappt något mer under fredagen och fredagskvällen och natten till lördagen var inte så rolig. Synd om Lime men husse är mest förbannad på att en hund kan vara så j***a dum i huvudet, att hon inte fattar.....Hur svårt kan det vara....  iaf så kräker Lime upp allt hon får i sig, den lilla maten hon äter och vatten hon dricker. I morse kom det oxå ut tre stenar så vi hoppas att det är på bättringsvägen men det är definitivt fler stenar kvar. En av de tre stenarna var lite stor men där borde finnas någon större kan man tycka. De andra kommer kanske ut andra hållet. Om skithunden inte är bättre ikväll och börjar äta så blir det djursjukhuset för henne. Ev en försäljning oxå för bägaren är på väg att rinna över...  haha såg nyss att förra inlägget som skrev för några dagar sedan började med något i stil med: nya krafter......nu är krafterna redan slut, tack Lime.  
 ]]></description><pubDate>Sat, 28 Apr 2012 07:19:03 +0200</pubDate><category>2012</category></item><item><title>Nya tag!</title><link>http://iloapp.explomotion.com/blog/hoffe?Home&amp;post=45</link><description><![CDATA[ Nu har våren kommit och med den även nya krafter! Det fina vädret inspirerar till att vara ute mer och det gillar såklart Lime!  I helgen var vi i Blekinge och vi hann med flera roliga aktiviteter.   I lördags tog Lime sitt första bad i Hundsjön (passande namn) i Svängsta och det älskade hon såklart! Hon blev som tokig och for i vattnet som ett skott. Det var himlans kul att se   Hon lekte flodhäst och frustade och sparkade upp så mycket vatten hon bara kunde. Sen simmade hon efter pinnar som om hon aldrig har gjort nåt annat... Det var bara en gång som hon tappade pinnen i sikte och fortsatte halvvägs till andra sidan innan hon kom på att hon nog simmat lite väl långt...  Självfallet så är inget äventyr med Lime fullbordat utan någon form av olycka, så även denna gång. Vid ett glädjehopp över ett par stockar på stranden (som Lime tyckte såg ut som en) så hamnade hon mitt på den andra och gjorde en kullerbytta. Som vanligt så sprang hon bara glatt vidare men när vi kom hem hittade vi ett stort skrapsår på insidan av låret. Nåja, det kunde ha gått mycket värre...  På kvällen var vi bjudna på 30-årskalas hos Lotta och Peter i Mörrum och fick se deras fina "mini"-hus   Fick även träffa mini-taxen Sassa som de passar för tillfället. Efter en lång promenad i skogen fick Lime ligga och sova i bilen medans vi roade oss. Skönt att hon är så bra på att koppla av och låg där snällt i fyra timmar utan ett pip. Ibland är hon duktig lilla taxen!  I söndags träffade vi Vlad och Lisa (och Milton och Nala och Gaia). När vi kom dit hade de lagt ett spår till Lime. Efter ett par föremål märktes det att hon kom ihåg hur det gick till och kunde bortse från alla delikata bajs-högar som låg överallt på ängen. Synd att matte fegade ur efter halva och bröt henne när det egentligen började gå bra. Gick fritt sista biten och då vädrade hon in de två sista föremålen också. Mycket duktigt! Föremålet som hon markerade absolut bäst på var en liten ekorre med pip som hon blev mycket förtjust i! Tack snälla Vlad och Lisa för att vi fick ta med oss den hem    Matte tog hemläxa på alla fel hon gjorde och idag la vi ett nytt spår med ekorren, en strumpa, en toarulle, en kamp-leksak, slut-pinne och två godishögar. Hon hittade ALLA föremålen YEY! Det hon markerade bäst på var återigen ekorren och - inte jätteförvånande kanske - strumpan. Ska använda lite fler såna grejer tills hon förstår lite bättre vad jag vill.  Vi använde inte spårlinan idag utan fäste kopplet i selen istället. Detta eftersom hon har lite bråttom och det är lätt hänt att hon får springa för snabbt med linan och komma för långt ifrån mig. Vi var båda helt slutkörda efter dagens träning-promenad-spår och nu har vi sovit gott hela kvällen hehe  Det har hänt en del andra grejer oxå som kommer i nästa inlägg.  
 ]]></description><pubDate>Mon, 23 Apr 2012 23:32:50 +0200</pubDate><category>2012</category></item><item><title>Lime version 1.2</title><link>http://iloapp.explomotion.com/blog/hoffe?Home&amp;post=44</link><description><![CDATA[ Lime har uppgraderats och blivit lite mognare. Efter en tråkig period med tratt och lugn och ro så var hon nog lite uttråkad och understimulerad som resulterade i sten-käkande. Nu vet vi hur vi ska göra för att få en lugn och nöjd hund. Vi var uppe i blekinge för några helger sedan och då hände det något.  Allt vi behöver göra är att:  Gå sammanlagt 8 timmars promenader i skog varje dag. Låta henne träffa minst två andra hundar. Busa i/på en sjö. Träffa ca 100 personer. Titta på en fotbollsmatch. Göra svåra trix och övningar både inom och utomhus.  Detta blir lite svårt pga att vi inte har någon skog i skåne och att vi tyvärr inte hinner gå 8 timmar med henne varje dag. Att hitta 100 pers i stångby är oxå en utmaning.  Nu när åldern är rätt så har vi börjat cykla med henne och ojojoj vad bra det går. Det är som om hon inte har gjort annat. Första gången gick perfekt och hon har bra fart under tassarna. Andra rundan blev lite lång då jag gjorde en "forrest gump", jag tänkte att nu när vi har kommit så här lång kan vi lika gärna åka dit osv. Sen var det en jäkla motvind hem och Limes tunga hängde nästan ända ner i marken och vi fick vila oss resten av dagen. Jag hade en jäkla träningsvärk och det hade nog Lime med.  Sen har vi haft med Lime på olika tillställningar och hon har även där skött sig exemplariskt. Vi har knappt märkt att hon har varit med (jo det är sant, det låter nästan lite sjukt nu när jag skriver det men så var det). Vi vill bla. tacka Ani och Claudio för att det lät Lime komma med, det var otroligt snällt och vågat av er. Jäkligt bra träning för Lime.  Sen som vanligt efter vi har träffat Vlad och Lisa så blir vi enormt imponerade och inspirerade till att göra saker med Lime. Kolla bara här.         
 ]]></description><pubDate>Thu, 22 Mar 2012 08:05:59 +0100</pubDate><category>2012</category></item><item><title>Allt bra igen!</title><link>http://iloapp.explomotion.com/blog/hoffe?Home&amp;post=43</link><description><![CDATA[ Limes ben är mer eller mindre 100% återställt och hon är helt frisk. Hon är dock fortfarande sjuk i huvudet, lite mer om det lägre ner i texten.   Under tiden som benet var dåligt så skulle Lime röra på sig så lite som möjligt och tratten skulle vara på 24/7. Det var inget som Lime uppskattade precis. Den första tratten höll nästan hela tiden den skulle vara på. Lime bet, rullade, pressade ihop den med tassarna och gjorde allt för att den skulle gå sönder. Till slut var vi tvungna att ta av den och byta ut den mot vår reservtratt. Den satt på i ca en timme sen var den sönder oxå. Eftersom det bara var ett sår som inte var helt läkt så lät vi henne gå utan och tvättade istället såret lite oftare.  Så här glad kan man bli när man slipper tratten.   Efter två veckors konstant vakande över Lime och konstant oroande så tänkte vi fira att tratten var av och åka ut och busa med Lime på Storegård. Hon hade en hel del energi att göra av med så det passade bra och skulle bli en rolig dag för oss alla. Dagen började dock inte så roligt när Lime vägrade äta och dricka. Då visste vi att hon hade käkat något (förmodligen sten) som stoppade i magen. Vi blev lite oroliga men det har hänt någon gång tidigare och brukade lösa sig senare på dagen. Vi provade ge Lime sparris men det ville hon inte ha, sparris med honung som annars brukar åka ner ville hon inte heller ha. Tillslut drog vi fram köttbullar och sparris och när hon inte ville ha det blev vi riktigt oroliga.  Efter ett tag så fick Lime en ostbit som hon käkade upp och kort därefter började hon ulka och då lät det från hennes mage som om man skakar en hink med sten. SHIT, det här var inte bra. Iaf kommer det upp 4 stenar som ni ser nedan.    Nu så tänkte vi, nu blir det käka av, men inte. Men vi begav oss ändå till Storegård.  Väl där kom en liten japansk spets som Lime busade med. Han var två år, snabb som en vessla och Lime hade lite problem att hänga med i svängarna. Wow tänkte vi, här har vi en hund som kommer springa skiten ur Lime. Men icke, efter ett varv pallade han inte mer och hoppade upp på en bänk för att få lite lugn och ro från Lime. Efter ett tag drog han iväg igen på en rush och Lime hängde på. De lekte riktigt bra ihop och han var nog lite kär, för han lät Lime lägga sitt huvudet över honom utan att säga ifrån. Det var en fröjd och se och Lime skötte sig väldigt bra. Sen när den lille herren hade fått nog så sa han ifrån och sen hoppade han upp och satte sig på bänken igen. Lime fick snällt vänta.   Därefter åkte vi och besökte vänner och familj och Lime ville fortfarande inte äta och dricka. Det var stenar kvar i systemet och oron började växa.   Inte ens en dag kunde man få slappna av, jävla hund!!  Framåt kvällen blev det inte bättre och Lime drack lite grann men kunde inte sova. Hon pep hela tiden och bytte ställning mellan att ligga och stå. Fortfarande åt hon ingenting.  Jeanette stannade nere hos henne och klockan 03 gick även jag ner för att vara med henne. Vi bestämde då att åka in till djursjukhuset och snitta upp henne så fort de öppnade.   Som genom ett mirakel så gick Lime upp kl 05 och åt lite mat och nu tänkte vi att stenarna kanske hade hamnat rätt i magen på henne. Vi var hela tiden beredda att gå ut med henne och vi hade gått några lönlösa rundor under natten. Kort därefter så är vi ute en runda och Lime gör det hon ska. Jihaaa! Sen är vi ute med två timmar mellanrum för att göra lite toabesök. Den andra gången så kommer det ut 2 stycken stenar som båda är 5-7 cm långa och tjocka som en tumme.  Sen var allt bra igen :).  Tack för ännu en sömlös natt Lime!  Såg nyss att Lime fyller 1 år i dag. Tack för ett roligt men jobbigt år, ikväll ska Lime få ett stort ben(som hon förmodligen kommer sätta i halsen och måste åka in till akuten)  
 ]]></description><pubDate>Thu, 08 Mar 2012 11:23:43 +0100</pubDate><category>2012</category></item><item><title>Stygnen borta!</title><link>http://iloapp.explomotion.com/blog/hoffe?Home&amp;post=42</link><description><![CDATA[ Hej hundvänner!  Nu har vi snart haft lilla Lime i ett år och de flesta inlägger har varit om allt bus hon har hittat på och hur jobbig och krävande hon är. Idag kommer inte ett sådant inlägg. Jag ska istället berätta att jag är otroligt stolt över vår hund som är på god väg att bli den hund vi vill ha.   Idag satt Lime helt snällt och höll upp sin tass när stygnen togs bort utan att säga ett pip eller röra sig. Sen kom läkaren in och fick klämma och känna över såren hur mycket hon ville. Det är bara två sår som är lite öppna men det ser mycket bra ut och tratten åker väl av om 5-7 dagar.   Att Lime älskar alla människor och hundar hon stöter på är ibland lite jobbigt men jag är otroligt glad över att vi har en positiv och glad hund som inte är ängslig och rädd för allt och alla. Idag fick vi bekräftat att hon inte är rädd för andra hundar efter incidenten utan svansen och pipandet går i ett så fort hon ser någon hund eller människa.   Nä tuffare, positivare och gladare hund får man leta efter och det kanske ibland är lite jobbigt men det är oxå de egenskaper vi önskar att hon ska ha och är otroligt glada för att hon har. Nu har det som sagt snart gått ett år och en hoffe blir väl mogen vid 3 års-åldern så det är bara att gilla läget i lite drygt två år till hehehe :). Vi ser ljuset i tunneln och som sagt så kommer "sen" i "det har vi nytta av sen" allt närmare.  Bra jobbat Lime, snart åker tratten av det lovar vi. Här kommer två bilder från Limes första dag hemma hos oss.     
 ]]></description><pubDate>Mon, 20 Feb 2012 11:54:49 +0100</pubDate><category>2012</category></item><item><title>Nu så!</title><link>http://iloapp.explomotion.com/blog/hoffe?Home&amp;post=41</link><description><![CDATA[ Nu har det gått en vecka sedan incidenten och vi börjar komma in i de vanliga rutinerna igen. I måndags var jag och Lime och tog ut dräneringsrören och det gick jätte bra tills det var dags för det sista röret som satt ihopsytt med det sydda såret. Läkaren hade lite problem med att veta vilka stygns som skulle klippas upp och vilka som inte skulle klippas upp och att dra ut ett rör som är fastsytt gör ont. Sen var det en jäkla pärs att fixa det sista. Lime ville inte ligga still, jag hade kramp i benet för jag satt och höll fast henne i en konstig ställning och jag försökte tänka på något trevligt så att jag inte skulle må illa/svimma. Tillslut så gick det vägen men det var hårtussar överallt och jag var helt genomsvettig (sista gången jag har termobyxor och jacka på mig vid operation). Lite smärtstillande innan för mig och Lime kanske hade varit något nästa gång. Jag har fortfarande krampkänningar i låret ibland(kanske dags att börja träna).  Iaf så börjar såren läka bra och Lime springer som vanligt på foten.          
 ]]></description><pubDate>Thu, 16 Feb 2012 11:00:07 +0100</pubDate><category>2012</category></item><item><title>Bättre och bättre dag för dag!</title><link>http://iloapp.explomotion.com/blog/hoffe?Home&amp;post=40</link><description><![CDATA[ Lime aka plogbilen mår bättre och bättre och hon är inte ängslig längre. Hon stöttar på foten när hon är ute i snön eller glömmer bort att hon har ont. Efter lite smärtstillande så är hon ett yrväder som vanligt, och vi har fullt upp med att hålla henne lugn. Lite som vid huggormsbettet all over again. Hon plöjer med sin tratt i snön och har bråttom och hoppar fram på 3 ben när hon ska springa. Hon är så snabb så vi får numera ha koppel på henne så hon inte skadar sig. Svullnaden har nästan gått ner helt och imorgon ska dräneringsrören tas bort. Stygnen ska tas om ytterligare en vecka.    Nu hoppas vi bara att hon ska vara lika glad för andra hundar som hon har varit tidigare och att incidenten inte har satt några psykiska spår.     
 ]]></description><pubDate>Sun, 12 Feb 2012 20:01:00 +0100</pubDate><category>2012</category></item><item><title>Nya sår!</title><link>http://iloapp.explomotion.com/blog/hoffe?Home&amp;post=39</link><description><![CDATA[ Lime "von Tratt" är återigen blivit skadad och denna gången var det illa. Lime blev vid en promenad igår attackerad av en "kamphund", som hade slitit sig från mannen som var ute och gick med hunden. Det var inte ägaren till hunden som var ute med den utan ägarens far. Vi tänker inte gå in på detaljer men Lime blev illa biten i benet och fick tillbringa dagen på djursjukhuset. Hon sövdes, röntgades och lappades ihop. Inget verkar vara brutet som tur är men hon haltar lite oroväckande mycket för att det bara ska vara köttsår. Ett sår fick sys + 2 dreneringsslang på utsidan och en sland på insidan av benet    Vi sov hos henne i natt då hon var lagom borta efter all medicinering och hon har nog haft fruktansvärt ont med tanke på att hon aldrig brukar klaga över nåt. Under dagen har hon gjort framsteg och vi har sett att hon iaf har satt ner foten i marken någon gång. Hon ligger inte och piper längre och hon har lyckats masa sig upp på tre ben när hon ska dricka och gå på toa. Så var det inte igår då hon i princip inte rörde sig en cm.   Tur att den lilla damen är nyfiken för hon kom igång efter att ha käkat lite snö. Det brukar hon inte få och när jag lät henne göra det så var hon efter ett tag snabbt uppe i rabatten(där får hon inte heller vara). När jag lät henne göra det så gick hon vidare och "fräste" sönder våra buskar som oxå är förbjudet. Jag lät henne göra det så hon skulle komma igång och vara "normal" igen. Men när hon började gå på och käka sten så fick det vara nog. Då visste vi att hon var på bättringsvägen hehe.  I videon ser ni henne sätta ner foten lite grann och vifta på svansen för första gången. Den har mest varit mellan benen annars men det blir bättre och bättre. Tänk vad lite pinnar och snö kan göra     Hon har nu fått dagens dos av mediciner och om en stund ska vi försöka oss på att tvätta såret, något som inte kommer vara populärt hos en viss ung dam.  
 ]]></description><pubDate>Fri, 10 Feb 2012 15:43:07 +0100</pubDate><category>2012</category></item><item><title>Ylva!</title><link>http://iloapp.explomotion.com/blog/hoffe?Home&amp;post=38</link><description><![CDATA[ I helgen var Ylva på besök och om vi hade bestämt innan att om allting gick bra så skulle Ylva få sova över. Mor och dotter fick hälsa på varandra i trädgården och de var glada för att se varandra. Sen gick vi en lång runda tillsammans där de delvis fick springa fritt och busa med varandra.     Det gick oxå bra och väl hemma inne i huset så flöt allting på fint. Lime fick tom. dricka ur Ylvas vattenskål, stå i hennes säng och sno hennes filt. Sen skulle vi upp och titta på något på datorn och det blev lite trångt med 4 personer och 2 hundar i samma lilla rum. De båda hundarna kom in under datorbordet och då kände Ylva sig förmodligen trängd för hon gick till attack mot Lime som tyvärr inte kunde komma ut då vi 4 stod runt bordet och bildade en mur. Det tog en sekund för lång tid innan vi hann reagera och lilla Lime blev biten av en huggtand som gick in relativt djupt bakom henne nos, nästan hela vägen igenom och ut vid hennes högra sida (vänstra sidan på bilden).     Så det blev ingen övernattning utan Ylva fick åka hem igen och Lime fick ligga och slicka såren. Det blödde en del och det blev rejält svullet men nu efter 2 dagar ser det bättre ut och svullnaden är nästan borta.  Det är ca en vecka sedan hon fick förra ärret och nu kan vi lägga till ytterligare ett ärr i ansiktet på Lime och förhoppningsvis så har hon fått bett så det räcker ett bra tag framöver.   
 ]]></description><pubDate>Mon, 09 Jan 2012 00:04:07 +0100</pubDate><category>2012</category></item><item><title>Gott nytt år!</title><link>http://iloapp.explomotion.com/blog/hoffe?Home&amp;post=37</link><description><![CDATA[ Då var 2011 slut och 2012 är igång. Lime väger 26 kg och är någon cm högre än sin mor Ylva. Nyårsaftonen gick bra och de få raketer som smällde var inget att bry sig om. För att Lime skulle vara trött på nyårskvällen så åkte vi in till hundrastgården och busade lite. Där träffade vi en liten men tuff valp på 6 månader och hon och Lime busade på.    
 ]]></description><pubDate>Sun, 08 Jan 2012 14:40:28 +0100</pubDate><category>2012</category></item></channel>
</rss>
